Arvsrätt

I samarbete med arvsrätt.nu

När en person avlider lämnar denna oftast ifrån sig en viss kvarlåtenskap. Det kan röra sig om investeringar, fastigheter, kontanter och lösöre. Som arvinge har man rätt att ta del av denna kvarlåtenskap vilket regleras i arvsrätten. Den avlidna kan ha testamenterat en del av sina tillgångar till särskilda personer eller välgörande ändamål men den kan även ha personer som har juridisk rätt till kvarlåtenskapen så som bröstarvingar.

Vem har rätt att ärva?

Begreppet arvsrätt innefattar både den juridiska rätten och den testamenterade delen av arvet. I lagen finns det reglerat att barnen till den avlidna har rätt till ett arv, liksom eventuella barnbarn. Föräldrar som överlever sina barn har även de en arvsrätt. När man pratar om juridisk arvsrätt kan man benämna det i parentel vilket är fördelningen på ordningen av arvsrätten. Parentel är enkelt förklarat släktskap, ju närmare släktskap en person har med den avlidna desto högre upp kommer man i arvsrätten.

Den svenska arvsordningen

Högst upp i ordningen kommer barn och barnbarn, därefter kommer föräldrar och syskon samt eventuella syskonbarn. Om ingen av dessa finns i livet och den avlidna har så kallad oinskränkt arvsrätt kommer kvarlåtenskapen ärvas av närmsta levande släktning oavsett vart i släktträdet hen befinner sig.

Arvsrätten ser annorlunda ut om den avlidna är gift, om det finns gemensamma barn och särkullbarn. Finns det en överlevande maka eller make kommer denna ärva kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Gemensamma barn har ingen juridisk rättighet att få ut sitt arv om endast ena föräldern avlider. Då får barnet arvslotten först när ingen förälder längre är i livet. Har den avlidna däremot särkullbarn utanför äktenskapet har de rätt att direkt få ut sin del av den lagstadgade arvslotten.

Det är en hel del att hålla koll på när det kommer till arv och testamente. Om man är osäker kring hur det fungerar är det klokt att ta hjälp av ett juridiskt ombud för att få reda på vad som gäller.